Efter som jag nu var inne på mjölk så kan vi fortsätta på den banan. Idag används mest det svenska ordet smör. Jag tror det kommer därifrån i alla fall. Det har dock varit vanligt att man sagt smyr och eftersom y:et är långt så har det ibland diftongerats till smöyr/smöir. Det är möjligt att smör har gått den vägen. Oavsett det så är det äktgutniska ordet för smör – smer – eller som i äldre gutniska – smier.
Så nästa gång ni skall handla använd ett bättre gutniskt ord för smör på handelslappen. Varför inte smer.
Kul att ni har bevarat roten smer (urnordiska smerwa), tycker definitivt att ni ska hålla på den formen istället för den gutnifierade svenska formen smyr. I jämtska har vi smor (uttal smår, smar, smôr etc. beroende på dialekt) vilket kommer från ett äldre smjǫr (läs: smiår) som ju också gett svenska smör via progressivt i-omljud. Jämtska tenderar att inte ha progressivt i-omljud i sin mest genuina form.
Angående stavningen smor kontra dialektala uttalen (smår, smar, smôr, ”smœr” (öppet ö-ljud)), det intressanta här är att ordet rimmar på t.ex. spor = spår och gor = smuts (och som förstärkningsprefix; jmf. göteborgska gôr- som i gôrstor = jättestor) i alla dialekter. Etmologiskt blir detta ett gammalt kort å-ljud som åtminstone i normerad fornvästnordiska skrivs o.